French Academic Painter, 1823-1889
French painter and teacher. His skill in drawing was apparently evident by the age of 11. His father could not afford his training, but in 1839 his departement gave him a grant to go to Paris. This enabled him to register at the Ecole des Beaux-Arts the following October as a pupil of Franeois-Edouard Picot. At his first Salon in 1843 he presented Agony in the Garden (Valenciennes, Mus. B.-A.) and won second place in the Prix de Rome competition (after Leon B?nouville, also a pupil of Picot) in 1845 with Christ at the Praetorium (Paris, Ecole N. Sup. B.-A.). Both Cabanel and Benouville were able to go to Rome, as there was a vacancy from the previous year. Cabanel's Death of Moses (untraced), an academic composition, painted to comply with the regulations of the Ecole de Rome, was exhibited at the Salon of 1852. Related Paintings of Alexandre Cabanel :. | Eve After the Fall | La Naissance de Venus | The Birth of Venus | Birth of Venus | The Birth of Venus (mk39) | Related Artists:
Jean RestoutFrench Neoclassical Painter, 1692-1768,was a French Neoclassical painter. Jean Restout was born in Rouen, the son of Jean Restout, the first of that name, and of Marie M. Jouvenet, sister and pupil of the then well-known Jean Jouvenet. In 1717, the Royal Academy having elected him a member on his work for the Grand Prix, he remained in Paris, instead of proceeding to Italy, exhibited at all the salons, and filled successively every post of academical distinction. His works, chiefly altar-pieces (Louvre Museum), ceilings and designs for Gobelin tapestries, were engraved by Cochin, Drevet and others; his diploma picture may still be seen at St Cloud. His son, Jean Bernard Restout (1732 - 1797),
k. e. janssonKarl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle.
Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl.
Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman.
Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk.
Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf.
Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873.
Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
COXCIE, Michiel vanFlemish Northern Renaissance Painter, 1499-1592